themaestro

Satan vad helgerna går fort. Varför kan inte arbetsveckorna springa iväg lika fort? Kan väl iofs tycka att veckorna rullar på rätt bra dom också, men inte i närheten av dom här två dagarna kallade lördag och söndag. Och ja jag vet, fem dagar är fler än två men spela roll. Kan inte direkt påstå att jag längtar till morgondagen, skulle behöva vara ledig ett tag till känns det som. Jaja det är bara att bita ihop och gilla läget, ta nya friska tag. Men nu ska jag stänga av den här apparaten och hoppa i bingen. Inte nödvändigtvis för att sova, men det kan vara skönt att bara lägga sig och slappa lite. Natti natti.

Nu har jag köpt mig en ny mobiltelefon, äntligen måste jag säga. Den gamla är snart 3 år gammal, så länge har jag aldrig haft en telefon innan. Förvisso så har jag haft en annan emellan, men den räknar jag inte med. Btw så funkar den inte som den ska, så den gills inte...hehe. Det värsta är att den rackaren nu måste laddas ett antal timmar innan den kan användas, eller iaf så bör den det. Och för en gång skull så ska jag nog följa den rekomendationen. I vilket fall som helst, en sådan här liten sak blev det...

  SonyEricsson W890

Madde alltså. Det blev inget Wii-spelande ikväll, och det borde hon vara glad över. Det är ju trots allt inte så kul att gå och lägga sig som förlorare. Inte för att jag vet det men...

Det verkar bli fullt upp imorgon, jag som spetsat in mig på en relativt lugn helg. Det skiter sig nog ja. Schemat ser ut som följer...

* Badminton klockan 10.30, denna gången med Madde då min ordinarie partner är upptagen med annat. Kan dock bli så att vi skiter i det, just med tanke på resten av dagen. (Plus att jag är toktrött men förmodligen inte kommer i säng speciellt tidigt ikväll heller)

* Besök hos Maddes moster, som fyller år imorgon. Detta ca 13.00, hur länge besöket pågår törs jag inte svara på.

* Vi fick reda på idag att det är "Rock på ängen" i Tyresö imorgon, så dit ska vi försöka ta oss. Madde har pratat om detta spektakel i 2 års tid nu (så länge jag känt henne typ), så det vore väl fan om vi skulle missa det i år också.

* Någonstans mitt i alltihop så ska vi hinna med att gå på bolaget, och sen slänga ihop nåt att käka kanske.

Men är det inte typiskt att "allt" händer samma helg? Andra helger är det hur lugnt som helst. Är det sen så att det ska kollas schlager på kvällen så måste det nog intas rejält med pilsner innan. Hur ska man annars palla med det?

Vad ska man hitta på en kväll som denna tro? Maten är avklarad, disken fixad och kaffet på gång. Men tanke på hur jävla trött jag är, så vore det skönt med en liten tupplur. Men att gå och sova nu är ju ingen bra idé, då lär man ju inte vakna nåt mer ikväll. Och skulle man göra det så är hela kvällen förstörd iaf, snacka om koma. Jaja vi får se hur det mås efter kaffet, förhoppningsvis lite piggare. Kanske ska spöa Madde i lite bowling sen...haha.

Vi fick ett nytt spel till vårat Wii igår, och då menar jag FICK. Kommer inte ihåg vad det heter men det är ett bowlingspel. Vi har bara provat det lite snabbt, men det är mer verklighetstroget än bowlingen som finns i Wii Sport. Det är även svårare, men bara man lär sig, och kommer in i det så ska det nog gå bra. I detta spelet så är det även "riktiga" människor, eller ja...dom liknar riktiga människor iaf. I Wii Sport så är det ju bara en överkropp och två händer typ, riktigt illa faktiskt. Så det blir till att öva i helgen, om nu inte vädret säger att man ska vara utomhus.

Dom som ska vara kattvakt under Sweden Rock Festival var här idag, dels för att bekanta sig lite med katterna (vilket inte är det lättaste när den ena sticker och gömmer sig under sängen, och den andra är allmänt osocial...haha), men också för att få lite matnyttig information. Vi käkade lite pasta och pastasås, efter det en liten dessert. Fritt val, en eller flera. Fruktsallad, glass och två olika saker från Delicato. Jag provade allt....haha. Min töntiga sambo får ju inte äta onyttigheter (ett vad för dom som inte vet det), så hon fick nöja sig med fruktsalladen. Hon vet inte vad hon gick miste om.... Sedan spelade vi en omgång Buzz innan det blev sportande igen...Wii alltså. Och detta håller vi fortfarande på med, trots att dom andra har gått hem.

De flesta som läst mitt förra inlägg verkar ha samma åsikt som mig gällande lögnare, det finns dock vissa som inte tycker att det är något att hetsa upp sig för. Vadå han har ljugit lite om sitt liv, so what liksom. Visst får folk tycka vad dom vill, men är man inte lite väl naivt korkad om man accepterar en människa som konstant ljuger? Ni kan kalla mig intolerant om ni vill, men det finns inte på världskartan att jag kan godta ett sådant beteende. Kan inte ens förlåta det, även om människan i fråga uppenbart är sjuk i huvudet på ett eller annat sätt. Det kanske lägger sig lite framöver när allt smält in mer, vad vet jag. Men just nu är det bara avsky...

Detta är den mest bisarra historia jag någonsin hört, att jag nu också varit mitt i den gör ju inte saken sämre. Eller bättre, jag vet inte riktigt. Det är en väldigt lång story, väljer dock att korta ner den rätt så mycket. Dels för att jag inte kommer ihåg alla detaljer, dels för att ni ska orka läsa den. Jaja, get to the point...

Strax efter jag började mitt nuvarande jobb så blev en av mina arbetskamrater pappa till två pojkar, tvillingar alltså. Sånt är ju alltid trevligt, grattis grattis och allt som nu hör till. Det tråkiga var att rätt så snart blev dom dåliga, den ena riktigt illa däran. Vet inte riktigt vad som var fel, men det var iaf inte bara en sak. Organ hit och organ dit. Det gick upp och ner, ibland bättre för att sedan bli sämre igen. Alla tyckte självklart jättesynd om honom, konstigt vore väl annars. Minns inte exakt när, men drygt ett år sedan är det, så dog den ungen som hela tiden varit sämst. Otroligt tragiskt, ingen visste vad dom skulle säga. Hur fan tröstar man nån som just mist sitt barn liksom? En liten konstig detalj i det hela var att han kom tilbaka till jobbet efter typ 2-3 dagar, utan att visa någon direkt sorg. Men men, alla reagerar olika. Men inte att allt är som innan....eller?

Någongång runt semestern, strax innan eller strax efter, kom det till min kännedom att det fanns några som hade börjat tvivla på att det verkligen fanns något barn. Jag tyckte det lät lite väl absurt, hur kunde dom tro det. För vem i helvete HITTAR PÅ att dom får barn? Men jag lyssnade på deras tankar och började sedan att observera vad han sa när han talade om grabben. Mycket som lät märkligt alltså. Både angående barnet, vad han gjorde och hur han betedde sig, men också om saker runt omkring. Han visade en himla massa bilder på sina hundar, men aldrig nån på sin son. Jo en bild hade visat en gång, och det var tydligen den som hade fått vissa att betvivla detta faktum. Bilden i fråga var ett sönderklippt fotografi visande en pojke, men möbler och allt runt omkring andades 70-tal så det står härliga till. Kan det ha varit en bild på han själv i den åldern? Det var iaf vad som misstänktes. Dom hade det kärvt ekonomiskt, för hans sambo fick ingen föräldrapenning. Ehhhh va? Dom levde alltså på bara hans lön, jo men tjena. Om det framkom då eller i slutet av denna historia törs jag inte svara på, men dom fick iaf inget barnbidrag heller. Som jag skrev innan så var ju pojken inte helt frisk, mycket konstigheter var det. Han fick en ny njure från sin avlidna tvillingbror, som hans kropp hade svårt att ta till sig. Inget konstigt i sig, det är ju rätt vanligt vid organtransplantationer. Men alla om och men stämde inte. Någon som förstår att vi började ana ugglor i mossen?

Jag gick till skattemyndigheten och kollade lite på deras datorer, ville se om jag fick fram något där. Vi hade frågat vad grabben hette, vilket efternamn han hade? Vad heter hans sambo? Jag knappade in namnet vi fått, ingen träff. Okej hade jag gjort något fel? Jag provade med hennes efternamn, provade bådas efternamn. Ingenting, NADA! Började tvivla på om han ens hade någon sambo, men efter att ha sökt på henne så kom jag fram till att det var iaf sant. Hon fanns, och dom var skrivna på samma adress. Nu var ju frågan hur vi skulle gå vidare härifrån? Jag ångrar idag att jag inte gick och pratade med någon i personalen, med facit i hand så vet jag att mycket mer information hade kommit fram. Men det är lätt att vara efterklok.

Visst hade vi rätt mycket kött på benen, men ändå fanns tvivlen där. Hade vi missat nåt i våra eftersökningar? Det vore ju brutalt pinsamt att konfrontera honom med en anklagelse att det inte finns något barn, och sen visar det sig att vi har fel. Nej den risken var det ingen som ville ta. Historierna fortsatte, och värre blev dom. Dagisplats kostade mellan 3000-4000 i månaden, han skulle vara tvungen att jobba ihop komptid för att få ta ut föräldraledigt etc etc. Hallå det finns faktiskt dom på vårat jobb som har småbarn! Problemet, som vi såg det, var att vi inte hade några konkreta bevis som skulle styrka våra teorier. Det hade varit mycket enklare om det funnits svart på vitt, nånting... vad som helst. För vem skulle tro på oss om vi gick till chefsnivå och framförde vad vi trodde? Jag skulle nog inte ha gjort det iaf, det är en alltför osannolik historia för att vara sann. Tiden gick och vi funderade, och vi lyssnade...funderade lite till. Men ingen bra lösning dök upp i våra huvuden.

Förra måndagen kom han till jobbet och talade om att även denna sonen hade gått bort. PÅ SÖNDAGKVÄLL!!!! Vad fan gjorde han på jobbet då? Han sa att han inte var på humör. NÄHÄ säger du det. Till saken hör att vi har en annan kille på jobbet som faktiskt har förlorat ett barn, och han kom inte till arbetet dagen efter kan jag säga. Men hur tror ni han kände sig när den här luffarn kommer till jobbet dagen efter att hans son dött? Han mådde inte bra ska ni veta, han tog det väldigt hårt. Nu är det även så att han inte visste något om våra teorier, det var inget vi ville sprida ut hur som helst. Vi var bara några få som visste om det vid denna tidpunkten. Circle of trust...

Det vi "invigda" kände i denna stund var en stor ilska, respektlösheten mot den stackaren som verkligen förlorat ett barn. Nu var det allvar, detta måste få ett slut och det bums. På tisdagen fick chefen reda på vad vi trodde, och även allt som vi hört under denna tiden. Han hade också börjat fundera, eller iaf tyckt det var konstigt. Framför allt att han var på jobbet redan morgonen efter dödsfallet. Vi började nysta ännu mer i denna soppa, tog reda på hur vi kunde få veta mer. Vart skulle vi vända oss? Det visade sig vara hur jävla enkelt som helst. Alla uppgifter är tillgängliga för vem som helst. Det var bara att ringa skattemyndigheten så kollade dom upp detta, och sen faxade dom över papper till oss. Svart på vitt vad vi trott så länge. Det fanns inget barn, det har aldrig funnits några öht.

Detta var onsdag eftermiddag som vi fick dessa papper. På torsdag skulle begravningen ske, vilket innebar att han skulle vara ledig. Vi frågade vid vilken kyrka han skulle begravas. Sen ringde vi dit och frågade om det var någon begravning vid den tiden som han angett. Svaret var som väntat, ingenting fanns inplanerat. Inte ens någon annan tidpunkt (vilket vi självklart förstod men var tvungna att fråga om). Fredagen kom och det var dags för konfrontation. Alla papper lades på bordet, och han kunde inte ge någon förklaring. "Jaha konstigt att han inte fanns registrerad, det borde han vara." "Ja vi tycker det är konstigt att vi inte fått barnbidrag på nästan två år." Idioten satt alltså och blånekade fast han var överöst med bevis. Det sista som sades var att på måndag så ska en dödsattest visas upp. Efter en stund så sökte han upp chefen igen och erkände att det inte funnits några barn. Detta var precis innan hemgång, så ingen ville väl stanna kvar och diskutera. Han fick helgen på sig att tänka eller nåt.

Måndag morgon, han är sjuk. Förvånande? Tisdag, fortfarande sjuk. Svarar inte på samtal, abonnemang finns ej etc etc. Till slut svarar han på mejl, han skulle komma till jobbet imorgon (läs idag). Mycket riktigt, han dök upp idag. Nu ska även sägas att vi visste ingenting, det var bara chefen som visste om detta. Officiellt alltså. Så för våran del var det bara att försöka vara som vanligt. Jävligt lätt, eller hur.

Nu till slutet, han har fått gå hem. Han sa upp sig själv idag, och gick hem direkt. Men tror ni lögnerna slutade där? Nej då inte alls. Han hade ju trott att han skulle kunna berätta detta för oss (han vet ju inte att vi vet), och sen skulle allt vara som vanligt igen. Jo eller hur? Men när han kom ut från "mötet" så sa han att han hade sagt upp sig för att han hade fått ett nytt jobb, med mycket bättre lön. Till vissa sa han att han skulle jobba på ett ställe, till andra var det ett helt annat ställe. Någor företagsnamn kunde han inte, han hade glömt bort vad dom hette. Sen så skulle han på intervju imorgon. Varför ska man på intervju om man redan har fått ett nytt jobb? Detta inom loppet av en dryg timme. Stabil kille inte sant?

Hur kan man hitta på en sån här bisarr historia? Vart kommer den ifrån? Sitter man hemma och typ skriver manus, så att man vet vad man ska säga? Nej inte i detta fallet, då borde han ha skrivit lite trovärdigt iaf. Jag har inga svar, bara en helvetes massa frågor. Men vem ska jag fråga för att få svar på dom? Han själv kanske ni tänker. Jo tjena, varför skulle det komma någon sanning ur hans mun nu när det inte gjort det innan. Fråga en mytoman om varför han ljuger, det känns som en bra idé....NOT.

Efter en helg med en massa Wii-spelande så är det nu Guitar Hero som gäller, iaf för min sambo. Själv tittar jag bara på, det är lugnare så. Eller det vette fan, hon kan allt bli rätt så irriterad hon också....haha. Men kanske ska jag prova på en gång eller två, det var aslänge sedan vi spelade sist. Det blir lätt så att man inte pallar plocka fram gurorna från förrådet, eller också glömmer man bort att det finns där. Jag kanske ska passa på nu när Madde är i duschen, det brukar av någon underlig anledning gå bättre när man är själv och spelar. Fattar inte varför....hmmm.

Nej snart är arbetsveckan slut för denna gång, oj vad jag sörjer....NOT. Det verkar dock bli skitväder i helgen, känns väl sådär. Vill det sig illa så blir det till att stanna inne i helgen, kanske inte hela tiden men det lär ju inte bli några längre besök utomhus isf. Annars var Grönan ett alternativ, med en femkamp kanske. Vi får se hur det blir med det, fördelen med att åka dit i dyngväder är ju att det lär inte vara så mycket folk där. Men hur kul är det att gå där och bli blöt? Inte mycket skulle jag vilja säga. Ikväll blir det hockey för hela slanten iaf. Heja Sverige! Nu ska jag fortsätta jobba....

Jag tycker inte jag har något att skriva längre, inte ens minsta grej är värd att printa ner. Jag vet att man inte behöver skriva en typ novell, det räcker väl med ett litet kort inlägg. En liten åsikt, en bild eller vad fan som helst. Vem har stulit min kreativitet? Skulle vilja tala lite med den personen... Har förvisso saker i mitt huvud som jag dessvärre inte kan skriva ner just nu, kanske inte alls. Jag ska försöka skärpa till mig, försöka få nåt skrivet iaf.

Med tanke på gårdagen och alkoholintaget så har jag mått skitbra. Det blev en liten promenad, ner mot slussen och via Skeppsbron vidare till Kungsan, sen Drottninggatan och Gamla stan hemåt igen. Fråga mig inte hur långt det blir, men det kändes alldeles lagom idag iaf. Det har varit ett strålande väder här i Stockholm idag, nästan för varmt faktiskt. Fan så patetisk man är, nu har det gnällts hela vintern på att vädret suger. Vad händer när värmen kommer? Jo då är inte det bra heller....hmmm. Men jag älskar värmen, men kanske var det sviterna från igår som gjorde att det var nästan olidligt. Vi skyller på det iaf....haha.

Ja gårdagen blev synnerligen trevlig, glada och mysiga människor att umgås med. Med tanke på det otroligt vackra vädret så slank ölen ner rätt så lätt....haha. Enda smolket i bägaren är att det inte blev något kubbspel, jäkla fegisar att inte våga...hehe. Det vackra vädret gjorde också att det var horribelt mycket folk i Tanto, har nog aldrig sett så många där samtidigt...kanske. Som tur är så finns det ju gott om plats, så vi behövde inte trängas trots allt. Vi var inte många, men vi hade jävligt kul. Här kommer några bilder på spektaklet...

           

Fler bilder finns på http://teddybar.bilddagboken.se

Som jag var här alltså, har bara inte orkat slå på datorn på kvällarna. Rätt nice på sätt och vis, men ni ska ju inte tro att det blir nåt vettigt gjort för det. Nej då sitter man framför tv:n istället, eller sitter och terrar sambon när hon sitter vid sin dator....haha.
Men vad händer idag då? Det blir nog en sväng till Tanto senare, lite kubb och några bira. Ska fixa någonting att äta först, men sen får det bära iväg dit. Nu ska jag sätta mig på balkongen med en öl och bara njuta.

Idag har det varit riktigt rörigt på jobbet, den ena har avlöst det andra. Inte mycket man kan göra något åt, iaf inte när det väl har skett. Det är bara att gilla läget liksom. Men man hade ju önskat att de som ska ha lite koll kunde ha mer framförhållning, inte som nu komma i sista stund med allt skit. Hoppas att morgondagen blir lite mindre kaosartad.

Vi fick kalla fötter och tackade nej till lägenheten vi kollade på igår. Känns inte som det är läge att flytta från stan, iaf inte just nu. Vad som händer framöver kan man aldrig veta. Fick en känsla igårkväll redan, när jag stod på balkongen och rökte. Jag hörde bussar, bilar och all rörelse runt omkring. Paniken kröp närmare, fan där ute kommer man väl aldrig att se en människa. Hahaha. Självklart helt fel, men det var känslan. Och efter en del tänkande så blev det ett negativt besked till "landet".

Idag var vi och kollade på en lägenhet vid Skanstull, en 2:a på 80m2. Fin lägenhet, OCH belägen på söder. Men den hade ingen balkong, där blev det minuspoäng direkt. Visst den hade sina fördelar, mysigt kök och stora rum. Badrummet i minsta laget, men det hade väl funkat. Men känslan var inte den rätta, vet inte varför men så var det. Nu har vi väl inte bestämt oss helt ännu, men det lutar åt ett nej tack till den också. Vi är inte kräsna alls....haha.

Ett säkert vårtecken är när man ser båtarna i vattnet, de ligger där vid sina bryggor och väntar. Gick en sväng från Skanstull bort mot Tanto ikväll, och det har ju kommit i lite båtar. Några var t.o.m. ute och rörde på sig, härligt härligt. Blir allt lite sugen på en egen båt, tänk så nice att kunna åka ut en vacker sommardag och bara glida.

   

Stor beslutsångest ska ni veta. En 2:a på 67m2 med stort fint kök, och både vargdagsrum och sovrum var fräscha. Ett stort förråd i lägenheten, ett litet på utsidan. Två uteplatser, morgonsol på baksidan och kvällssol på framsidan. Lagom stora (små) gräsplättar att tillbringa fritiden på. Mycket som talar för måste jag säga. Det som talar emot är vitvarorna, både spis och kyl/frys är typ från 1800-kallt. Sen var badrummet inte det fräschaste jag sett, gammalt och rätt sunkigt. Sen det här med att byta stan mot "landet" vet jag inte vad jag tycker om. Södermalm kontra Tyresö, hmmm svårt som fan. Det finns ju för- och nackdelar med båda. Närheten till allt som händer inne i stan, eller närheten till naturen. Vad fan ska man välja? Vi har iaf lite att fundera på nu, imorgon ska det lämnas besked.

1 st kameraväska, 1 st objektiv, 2 par skor och 1 st huvtröja/jacka

 

Den matchen visas nu på tv4 sport. Till saken hör att min sambo håller på Bajen, och jag på IFK. Så vi är rivaler här hemma idag. Hoppas bara att jag går segrande ur denna batalj....hehe.

Tidigare idag så fick vi för oss att ta en sväng, och förhoppningsvis få lite bra bilder. Vid en första titt i datorn så blev det inte en enda bra bild, fan så värdelöst. Men men, det är bara att ta nya tag...

Det ska gå att hitta allt och lite till. Jo tjena och bla bla bla. Har nu försökt att hitta när och var Helix spelade 1985, här i Sverige då. Det är totalt omöjligt, eller också är jag superkass på detta. Vi har förvisso lyckats få svar på det vi först undrade över, när dom spelade i Krokbornsparken i Hällefors. Det var den 14/6 1985. Men då jag är född och uppvuxen i Hällefors, så försökte jag få reda på typ vilka artister/grupper som har spelat i Krokbornsparken, och när. Är det nån som vet vart jag kan hitta dylik information, så får ni gärna höra av er till mig.

Det var tanken att vi skulle ha det här hemma idag, men jag vet inte hur det blir. Klockan går och badrummet är inte färdigstädat än, Madde har inte ens duschat än. Men visst, kvällen är fortfarande ung och ingen av oss ska ju upp tidigt imorgon. Blir det av så är det vinylskivor som gäller, back to the 80´s liksom. En och annan öl ska nog kunna slinka ner också. Nja jag fortsätter att kolla på hockeyn, så får vi se vad som händer sen.

Är hungrig som bara fan, men snart ska det åtgärdas. Korvstroganoff med makaroner, smarrigt. Käkade lite soppa till lunch, med det känns som typ hundra år sen. Maaaaaaaaaaaaaaaaat.....

Jag vet inte vad jag tycker riktigt. Det handlar om min "skrytbild" för några inlägg sedan, den jag lade ut då är beskuren. Jag ville inte ha med skuggorna mot staketet, därför valde jag att ta bort den delen av bilden. Men nu vet jag inte vad jag tycker. Jag lägger upp båda bilderna, och det skulle vara kul att få lite tankar om dom. Vilken är bäst helt enkelt...

Orginalet  


"Kopian"

Inte den roligaste sysslan såhär en ledig dag, men det var brutalt nödvändigt. Skönt när det är gjort, man kan gå barfota på golvet utan att svära och muttra över all skit som finns där. Det enda som är kvar att göra är badrummet, men det sparar jag nog till min sambo. Det är så fruktansvärt tråkigt att skura badrum, blä blä blä. Så det får hon fixa när hon kommer hem från jobbet. Visst är jag snäll...? hehe

Vi kände oss tvungna att åka dit för att köpa en ny taklampa till sovrummet, då den gamla är utkastad efter att totalhavererat. Det var nämligen som så här: Lampan gick sönder, inget konstigt alls och bara att byta. Trodde vi...hmmm. Det visade sig att sockeln hade på något vis fastnat, så när jag skulle skruva ur den så höll jag på att bara få glaset i handen. Slutade dock i tid så att det inte blev glas och skit överallt. Det var i det läget som den åkte ut. Ja, så nu var det då dags att hitta en ny lampa, vi började tröttna på att bara ha sänglamporna där inne. Efter mycket (?) letande utan att hitta nåt som passade, så var vi på väg att ge upp. Dumt att köpa en ful lampa bara för att ha en liksom. Det hela slutade med att vi kom hem med en sladd med bara lampan på...haha. Men det lyser iaf, och det var ju det viktiga. Sen får vi leta efter något snyggare under tiden, men nu är det ingen panik.

Vi hade även en bordslampa med oss hem, som nu står uppe på bokhyllan. Riktigt snygg om jag får säga det själv. Plus lite annat smått och gott, bra att ha grejer alltså...;) Om ni vill se bilder så hänvisar jag till min sambos blogg. http://nikkinin.blogg.se

Måste ju bara lägga upp den här bilden, är grymt nöjd med den. Lite skryt kanske, men det blir lätt så när man väl råkar lyckas...

Kanske passar bättre med god middag, men jag känner mig fortfarande halvdöd så vi säger morgon. Frukost intagen, två besök i tvättstugan (nej jag ska inte gnälla över den idag) och deklarationen fixad. Frågan är vad man ska hitta på idag, när alla "måsten" är avklarade. Är det några affärer öppna idag, eller är alla ute och demonstrerar? Får nog kolla upp det, känner att jag måste komma ut lite iaf. Kanske skulle gå ut och demonstrera jag också, fixa mig ett eget plakat. "Fri sprit och bredare trottoarer!" Det skulle väl bli succé va? Hmmm ska tänka på saken.

Eeeeehhhhhh va? Vem fan har kommit på den idén? Jämnställdhet i all ära, men detta är ju löjlligt. Fru gårman liksom, snacka om overkill alltså. Jag undrar hur mycket allt arbete runt det här förslaget kommer att kosta, och vad fan får vi för det. Vad spelar det för roll vad det är för nåt på skylten? Alla fattar väl att det är ett övergångsställe där, oavsett vad det är för figur på skyltjäveln. Jag blir så förbannad...

Grattis Kungen på 62-årsdagen! Sådär en dag i efterskott...

Det blev ju rätt så tidig hemkomst trots allt. Förvisso gick vi nog ut rätt så tidigt (tror jag), men jag känner mig rätt så duktig nu. Vi mötte upp Steffe på puben vid södra station, tog några öl innan vi gick vidare. Utan mening eller mål drog vi oss mot Mariatorget, vi hittar säkert nåt ställe som passar. Ehhh det gjorde vi inte kan jag säga, endera var det fullt eller så dög det inte. Hela trippen slutade vid Rock`n`bowl vid Mariatorget, med lite bowling och en öl. Han skulle stänga vi 22, men höll öppet en stund till för oss (och några till som kom) så att vi kunde spela lite. Det blev typ en och en halv serie, surt att inte hinna med två men vad gör man. Kan säga att jag inte var sämst iaf...hehe. Efter det så gick vi vidare mot Medborgarplatsen, pub efter pub var typ fullsatt eller stängde tidigt. Det slutade på Dickens, på Folkkungagatan vid medis. Två öl och en jävla massa pengar bortspelade på Jack Vegas blev resultatet av denna vistelse. Surt sa räven. Nu är vi iaf hemma, och det är rätt skönt. Nu ska man bara försöka ta sig i säng också. Men det har varit en riktigt trevlig kväll, lite annorlunda mot ett "vanligt" valborgsfirande.